the secret life

nu är det verkligen slut på riktigt. bye bye boy. han var världsbäst, men allt talade emot oss. det var inte vår tid. jag tänker att det aldrig blir för det känns lättast då. och jag har inget problem med att gå vidare. jag är lycklig. jag kan uppleva hur mycket som helst, men han är finaste minnet i min hjärteask. nu vill jag ha kontroll igen. det är inte lätt att ha det i nuläget, efter omständigheterna. jag lever så tight inpå människor. jag jobbar med dem och bor med dem. men jag tänker ändå försöka bli smal och skapa kontroll igen. det känns lite som att jag slutligen landat. jag känner mig snygg även fast jag inte går ner i vikt. jag är skitsnygg. men det är väl inte fel att sträva efter perfektion? jag gillar när byxorna sitter lite löst. då känner jag mig ännu mer snygg. inte jättesmal, bara tappa lite. det blir bra. ta kontrollen igen. bara gör det.

jag ska inte vara extrem som förut. det går inte. jag ska vara sund och börja väga mig kanske. jag får se hur jag känner. inte väga mig så ofta, om jag börjar. (ska väga mig imorgon på morgonen, om jag vågar)