I'm back on a diet
Jag trodde det skulle börja med att skita sig imorn. Det är pizza i skolan. Pizza är rätt nice. Jag brukade bara äta ovanlagret när jag körde min diet. Det skulle jag kunna göra imorn iofs. Men jag skiter i det istället. Jag skiter i att dra på lunchen menar jag. Det är väl onödigt. jag kan vara uppe sent istället, om jag tycker om, och så kan jag sova bort förmiddagen som jag gillar att göra. Imorgon ska jag till läkaren igen också. Och kolla magen. Och imorgon börjar dieten! Nu ska jag bli smal igen. Jag är sjukt fokuserad och motiverad. Inget kan stoppa mig. Okej jag kommer antagligen bli tvungen att fuska i och med studenten och skiva och så. Huvudregeln är att inte käka något jag inte gillar eller är sugen på. Och tro mig jag är lyckligt lottad, för jag har sedan barnsben hatat tårta, kakor, saft och läsk. Okej jag gillar matpaj, men det lär bli buffé och jag kommer bli smal! Bingo. Jag vet att jag kommer bli råsmal. Hehe sjukt taggad jag blev då. Men allt äckligt fett på mina ben som aldrig funnits där förut kommer att försvinna. Det känns bra. Jag låter äckligt utseendefokuserad nu. Ledsen - men detta är enda gången jag någonsin är det. Därför känns det okej på något vis. Jag tänker augusti. Hur ska jag göra i sommar då? Misstänker att mina farföräldrar kommer vara på mig med mat. Men lyckat, alla vet att jag har superproblem med magen. Hoppas jag hinner besöka en dietist innan jag drar - då kan jag alltid dra det kortet ur ärmen "jag har varit hos dietist". Great! Undra vad jag köra till frukost imorn. Avocado tror jag. Det är gott och fett. Testa!
Hej!
Stackare som har sådana problem med magen! Jag förstår dig, jag vill också bara bli smal, hela tiden finns tankarna kring min vikt, så fort jag vaknar på morgonen ("fan. mina lår skaver mot varandra.") till ¨på kvällen. Hela tiden då jag äter, hela tiden då jag inte äter. Men vi måste samtidigt, slitet uttryck - hitta balansen!
Jag tror att det bästa för sådana som oss (den bilden jag har fått av dig) är att ligga på en vikt som är lite lägre, eftersom annars så tänker vi (och lider av det) hela tiden.
Samtidigt får det inte ta för mycket fokus! Träna, träffa vänner, you name it. Maten får inte styra det. För ett par veckor sedan började jag isolera mig, ville inte träffa folk eftersom jag då skule överskrida mina "kalorimål". Helt sjukt. VIlle exempelvis inte sova hos mig pojkvän, för var rädd att få äta en frukost på mer än 140 kcal då.
Nu omstartar jag också - jag orkar inte med att vara tjock. Jag vägaer mer nu än vad jag någonsin har gjort. Jag känner mig fet och jeansen som jag för en månad sedan kände sitta lösare och lösare kommer jag inte längre i.
Utan vågen den här gången, utan kcalräkning (ok, kanske i början) så sätter jag upp nya mål och med nya metoder. JAg tror att vi kommer klara det! Jag stöttar dig till 100 %, så länge det inte går överstyr. Du måste förstå att du är värd att må bra, men om du tror att vägen för dig till att må bra är att gå ner i vikt, gå ner i vikt! (det är den rätta vägen för mig, mår sjukt dålgit av att känna mig tjock.)
Jag försöker också skapa en plan.
Vi kommer klara det!
kram v
